Så tar Migrationsverket fram en ny prognos

migrationsverket
migrationsverket
Sveriges Nyheter:För en månad sedan, den 25 oktober, lämnade Migrationsverket årets sista prognos till regeringen. Men hur går det egentligen till att ta fram en prognos? Två av Migrationsverkets analytiker, Ola Esaiasson och Jukka Törrö, berättar.

Migrationsverket lämnar fem prognoser* per år till regeringen om hur verksamheten och kostnaderna kommer att utvecklas framåt i tiden.

Omkring 8-10 medarbetare på ekonomiavdelningen har huvudansvaret för att ta fram prognoserna. Dessutom är medarbetare från andra avdelningar och andra myndigheter, såsom Domstolsverket och Polisen, i olika grad involverade i arbetet.

Men vad är egentligen syftet med prognoserna?

– De är Migrationsverkets officiella uttalande till regeringen om hur vi tror att migrationen till Sverige samt vår verksamhet och våra kostnader ska utvecklas på kort och lång sikt. Prognoserna är i första hand ett underlag för regeringens arbete med statens budget, säger Ola Esaiasson och Jukka Törrö.

Prognoserna ligger även till grund för samhällsplanering inom andra myndigheter och kommuner.

Två månaders arbete för en prognos

Det tar ungefär två månader att ta fram en prognos. Arbetet börjar med att man tittar på föregående prognos och vad som hänt efter den.

– Utvecklingen i andra delar av världen kan få direkta konsekvenser för Sverige och Migrationsverket. Prognosarbetet börjar därför med att Migrationsverkets omvärldsanalytiker tar fram en systematisk omvärldsanalys som ligger till grund för prognosens antaganden om hur många människor som antas söka asyl i Sverige, säger Jukka Törrö.

Migrationsprognoser är komplexa och präglas av osäkerhet.

– Eftersom förhållandena snabbt kan förändras består prognosen över antalet asylsökande av ett intervall, oftast med tre olika scenarion: ett högre och ett lägre scenario samt ett planeringsantagande. Det senare ligger till grund för prognosens analyser och ekonomiska beräkningar, menar Ola Esaiasson.

– På liknande sätt görs analyser av olika delar av Migrationsverkets egna verksamheter, såsom asylprövningen eller boendet för asylsökande. Eller om det tillkommit nya förutsättningar i form av lagändringar, rättspraxis eller interna beslut och prioriteringar som påverkar analysen framåt, säger Jukka Törrö.

Sedan följer en fas av dialog och insamling av underlag från olika avdelningar på Migrationsverket och andra myndigheter.

Att hantera ständiga förändringar

Även om arbetet i viss mån följer samma mönster, så ändras förutsättningarna från en prognos till nästa.

– Vi är inne i en tid av snabba och stora migrationspolitiska förändringar. När förutsättningarna för verksamheten förändrats så har också våra prognosmodeller behövt anpassas efter det. Vi tar hjälp av olika delar av Migrationsverket för att kunna göra antaganden om hur ny lagstiftning eller förändrade regelverk påverkar verksamheten – och därmed kostnaderna – framåt i tiden, säger Jukka Törrö.

När förutsättningarna är på plats görs en datasimulering av asylprocessen för att få fram en bild av utvecklingen över tid utifrån de antaganden som ligger till grund för prognosen.

– Simuleringsmodellen är en virtuell kopia av asylprocessen och de olika vägar ett ärende kan ta. Fördelen är att vi kan mata in alla våra antaganden om vilka som väntas söka asyl och när, asylprövningsresurser, bifallsfrekvenser med mera. Då kan vi få ett samlat resultat för hela prognosperioden, förklarar Ola Esaiasson.

Ekonomiska konsekvenser

Simuleringen resulterar alltså i de siffror som används i prognosen för att beskriva utvecklingen, i allt från handläggningstider, ärendebalanser och antal inskrivna till hur många som väntas få uppehållstillstånd eller avslag och överklaga till domstol och så vidare.

Nästa steg blir sedan att räkna fram de ekonomiska konsekvenserna i prognosen. Utöver anslaget som finansierar Migrationsverkets organisation, så handlar prognoserna till stor del om att bedöma storleken på statens utgifter på övriga anslag inom migrationsområdet, till exempel boende för asylsökande och statlig ersättning till kommuner för mottagandet av ensamkommande barn och unga och nyanlända.

Någon vecka innan prognosen ska lämnas till regeringen sker en slutlig avstämning med verkets ledningsgrupp.

– Det är viktigt att huvudbudskapet i prognosen stämmer överens med ledningens syn på läget och framtiden, säger Jukka Törrö.

Han och Ola Esaiasson liknar prognosmakandet vid att lägga ett pussel som till slut visar en helhetsbild där läsaren kan se konsekvenserna av händelser eller förändringar.

Prognoserna har förändrats över tid

Fram till och med oktoberprognosen 2015 låg mycket fokus på antalet asylsökande som Migrationsverket trodde skulle komma till Sverige, och vilka verkets kostnader för detta skulle bli. Fram till den hösten varierade antalet asylsökande både mellan åren och under året. Omvärldsfaktorer spelade en mycket viktig roll för prognoserna. Utvecklingen under hösten 2015 blev på många sätt dramatisk. På tre månader kom 100 000 asylsökande till Sverige.

– Den hösten kom prognosarbetet in i skarpt läge där konsekvenserna av händelserna, som ännu pågick, behövde formuleras i realtid, säger Jukka Törrö.

Migrationsverket förklarade i sin oktoberprognos 2015 att de dåvarande systemen för asylmottagning inte räckte till och att statens migrationsutgifter skulle öka kraftigt.

Därefter beslutade regeringen att införa gräns- och id-kontroller och initiativ togs till en omläggning av migrationspolitiken. Sedan våren 2016 har antalet asylsökande legat stabilt på en lägre nivå – också som följd av en mer restriktiv utveckling i Europa.

Efter detta har fokus i prognoserna ändrats.

– Nu handlar det om att bedöma när Migrationsverket avgjort alla de asylärenden som inkom under hösten 2015 och början av 2016, vilket innebär minskade kostnader och betydligt kortare handläggningstider, säger han.

Nya utmaningar

Men bara för att antalet asylsökande just nu är mer förutsägbart betyder inte att svårigheterna blivit mindre att göra prognoserna.

– En sorts utmaning har bytts mot en annan. Tidigare hade vi en förutsägbar lagstiftning men stora och svårförutsägbara variationer när det gällde antalet asylsökande. Nu måste vi i stället snabbt kunna analysera vilka konsekvenser nya lagar och regler får för verksamheten och kostnaderna, säger Ola Esaiasson.

Efter hösten 2015 har bland annat tillfällig asyllagstiftning, gymnasielag och nya bestämmelser i LMA införts som i olika grad påverkar Migrationsverkets arbete.

Här hittar du Migrationsverkets tidigare verksamhets- och utgiftsprognoser.

* Prognoserna lämnas i februari, april/maj, juli och oktober. I januari 2018 lämnas dessutom en förenklad prognos…Läs mer

Facebook kommentarer

Dela detta:

Du kanske gillar även...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.