Kvällsnyheter i Sverige idag 26/03/2019

الأخبار في السويد
الأخبار في السويد

Sveriges NyheterEU vill slopa sommartiden
Snart kan det bli slut på att behöva ställa fram klockan. EU-parlamentet har röstat för att slopa tidomställningen.

لمعرفة امساكية شهر رمضان 2019 في السويد اضغط هنا
ابحث عن مدينتك وتابع امساكية رمضان 2019 في كل مدينة ومقاطعة بالسويد اضغط هنا ،، أخبار وانشطة رمضانية من السويد اضغط هنا

EU-parlamentet har röstat för att slopa tidsomställningen mellan sommar och vintertid. Svenska socialdemokraten Marita Ulvskog har ansvarat för frågan i parlamentet.

هل تستعد لرحلة أو سوف تسافر لأي مكان بالعالم .. سجل هنا لتحصل على تخفيضات بالفنادق تصل ل90 % اضغط هنا

– Det var ett jättebra resultat, väldigt tydligt att vi inte ska ägna oss åt att ställa om från sommar- och vintertid, säger hon

– Sen är det upp till varje EU-land att själva avgöra vilken tidszon de ska befinna sig i, vilket som ska vara normaltid.

Sista gången som EU-medborgare kan behöva ställa om klockorna för att byta mellan vinter- och sommartid kan bli år 2021, enligt Ulvskog.

Men för att avskaffa tidsomställningen krävs också beslut från EU-länderna och de har än så länge inte tagit upp frågan för diskussion.

EU-parlamentet röstade ja till upphovsrättsdirektiv
EU-parlamentet röstade ja till en ny lag om upphovsrätt på nätet. Frågan har varit omdebatterad och de flesta svenska EU-parlamentariker har varit kritiska mot lagen.

– Tanken är att man ska ge en skälig ersättning till upphovsrättsinnehavare på internet. Kritiker menar att det kommer att bli svårt för användare av tex Facebook att fortsätta som idag. Om man tex lägger upp en video kan den filtreras bort, säger Ekots korrespondent i Bryssel Andreas Liljeheden.

– Det har bråkats om det här direktivet i många år i EU. Det man vill göra är att lägga ett större ansvar på plattformsjättarna Facebook, Twitter, Google, med flera. Idag är det vårt ansvar som användare att se till att vi inte bryter mot upphovsrätten när vi laddar upp något, plattformarnas ansvar är bara att ta bort något i efterhand. Men i och med direktivet får plattformarna ansvar för att upphovsskyddat material inte ska laddas upp, säger Ekots It-reporter Joel Westerholm.

När kommer vi att märka skillnad?

– Det ska vara infört inom två år, säger Joel Westerholm.

Sverige ska nu stifta lagar som harmoniserar med direktivet, och det ska alla andra EU-länder också göra, säger Måns Jonasson som är digital strateg på Internetstiftelsen.

Hur tror du att det kommer att bli i Sverige?

– Vi vet inte exakt hur det här kommer att påverka hur vi kommer att se på internet. Idag tar vi för givet att vi kan ta fram telefonen och posta en bild på Instagram eller starta en livesändning på Youtube utan det måste granskas av ett kommersiellt företag innan det publiceras. Vi vet inte om det kommer att bli så att allt vi gör måste förhandsprövas innan det publiceras, säger Måns Jonasson.

– Den större diskussionen som vi måste ta nu är om det är rimligt att stater lämnar över ansvar till kommersiella företag att bestämma vad som får och inte får publiceras på internet, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.

Hur ska plattformarna lyckas teckna avtal med alla upphovsrättsorganisationer som finns i Europa?

– Jag tror inte att det kommer att gå att lösa helt och hållet. Det är det som ska beslutas de närmaste två åren. Vilka böter ska man riskera som plattform om man råkar publicera verk som man inte har licens för, hur mycket ska det kosta? Och kommer man att ta den risken eller spärra sådant som man inte känner igen? Och hur ska man skapa ett magiskt filter som kan känna igen allt det här? Det kommer att bli det svårt, säger Måns Jonasson.

Mattias Bjärnemalm som är sakkunnig inom nätpolitik i Europaparlamentet och toppkandidat för Piratpartiet i EU-valet är besviken över att direktivet röstades igenom.

– Vi kommer förmodligen att gå 20 år tillbaka när det gäller hur länkar ser ut, men det är det mindre problemet. Det stora problemet är artikel 13 som kommer att göra att mer material kommer att censureras bort, säger Mattias Bjärnemalm.

Åsa Berndtsson som är ordförande Bildupphovsrätt är positiv till dagens beslut.

– Som konstnär välkomnar jag detta, det är en frihetsreform för konsumenterna och en rättighetsreform för oss kulturskapare. Nu tror vi att vi får ett internet som fungerar för alla. Idag är internet helt obalanserat till förmån för de stora nätjättarna, säger Åsa Berndtsson.

Särskilt två artiklar i direktivet har skapat debatt.

Artikel 13 i direktivet innebär att man ska tvinga webbplattformar som Google och Facebook att känna igen upphovsrättsskyddat material och ersätta skaparna av verken. Det kan vara musik, film och nyhetsartiklar bland annat.

För att klara det krävs automatiska system som känner av vad användare lägger ut. Det kallas av motståndare för internetfilter och jämförs med förhandscensur.

De som är kritiska till lagen säger att plattformarna kommer att stoppa satir, covers och annat som inte är upphovsrättsskyddat, för att vara på säkra sidan.

Även artikel 11 har väckt kritik. Den innebär att när användare länkar till nyhetsartiklar så ska webbplattformar tvingas köpa licenser av mediehusen eftersom återger innehåll ur artiklarna. Artikel 11 kallas av kritiker för länkskatt eller en Googleskatt.

Anhängarna ser de nya reglerna som en efterlängtad chans att stärka upphovsrättsinnehavarnas ställning.

Debatten om direktivet har pågått även långt bortom politikernas mötesrum. I Tyskland demonstrerade över 100 000 människor runt om i landet under helgen mot de nya reglerna.

“Rädda internet!” stod det exempelvis på plakaten i Berlin, München, Leipzig och andra städer.

I Polen kontrade landets tidningar i går med tomma förstasidor för att varna för konsekvenserna av ett nej.

“Kreatörer får inte tillräcklig ersättning för spridandet av deras verk på internet. De lever ofta i verklig fattigdom eller lämnar sitt yrke”, förklarades i ett manifest från bland andra tidningarna Rzeczpospolita och Gazeta Wyborcza.

De flesta svenska EU-parlamentsledamöterna har varit skeptiska till förändringarna och väntas i dag rösta n

Förtroendet för Swedbank prövas på stämman
De nya uppgifterna om den misstänkta penningtvätten i Swedbank som SVT publicerar i dag väcker reaktioner. Aktiespararna har stärkts i sin uppfattning att inte bevilja ansvarsfrihet för Swedbanks ledning vid bolagsstämman på torsdag.

– Vi tycker att alltmer talar för att inte bevilja ansvarsfrihet på bolagsstämman, säger Joacim Olsson, vd Aktiespararna.

Varför då?

– Det är för många oklarheter och för många signaler om att något inte står rätt till i banken när det kommer till hur man arbetar mot korruption och penningtvätt.

Inför stämman i Swedbank på torsdag står en sak i centrum, frågan om huruvida Swedbanks vd och styrelse ska beviljas ansvarsfrihet eller inte efter de uppgifter som kommit fram om misstänkt penningtvätt. Nekas de ansvarsfrihet kan ledningen krävas på pengar av aktieägarna.

Enligt de nya uppgifter som SVT rapporterar om i dag fanns det så sent som hösten 2018 fortfarande kvar kunder i banken med kopplingar till den så kallade Magnitskij-affären, då den ryska statskassan plundrades på omkring två miljarder kronor av korrupta statliga tjänstemän.

Interna dokument ska dessutom, enligt SVT, visa att Swedbanks vd Birgitte Bonnesen, informerades redan 2013 om att banken utnyttjades i Magnitskij-affären. Hon var då chef för den baltiska verksamheten.

Ekot har sökt Swedbank som har avböjt att kommentera uppgifterna.

Storägarna AMF och Alecta går igenom informationen i dag men har inte sagt hur de kommer att rösta på stämman.

Banken beställde en rapport från en brittisk konsultfirma som publicerades i fredags. I rapporten stod att inga av de misstänkta kunderna finns kvar i banken, men detaljer om omfattningen av misstänkt penningtvätt saknades.

En annan storägare Folksam vill se fördjupade utredningar men har fortsatt förtroende för Swedbank, säger Carina Lundberg Markow ansvarig för ägarfrågor.

– Vi måste gå på de bekräftade källorna när vi fattar beslut på en bolagsstämma.

Vilket beslut kommer ni stå bakom på torsdag?

– Ja, för närvarande står vi fast vid att rösta för valberedningens förslag, då röstar vi också för ansvarsfrihet, säger Carina Lundberg Markow.

IVO kräver bättre koll på familjehem
Varnar för att flera kommuner brustit i att utreda familjehem ordentligt.

P4 Sörmlands granskning av ett familjehem i Linköping visar att flera kommuner, som Köping och Eskilstuna, haft barn och ungdomar placerade på hemmet – trots att det av Linköpings kommun anses olämpligt för familjehemsvård.

2016 startade Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) en nationell tillsyn av kommunernas arbete med familjehemsplacerade barn, och fann då brister i 21 av 22 granskade kommuner.

Ofullständiga kontroller av familjerna inför placeringar var ett återkommande problem och i flera fall konstaterade IVO att egna utredningar saknades helt och hållet.

– Tyvärr tror jag det absolut finns fler ärenden där socialnämnderna inte gjort tillräckligt bra utredningar av familjehemmen, säger Gudrun Kågström-Lindberg, inspektör på Inspektionen för Vård och omsorg.

Många vid fronten vill se en ny president
På söndag är det presidentval i Ukraina. I hela landet är det pågående kriget i öster en av de allra viktigaste valfrågorna.

– Helt säkert, även om en jordbävning inträffar så ska jag gå och rösta, det säger Vjatjeslav där han sitter bakom ratten på sin vita personbuss.

Vjatjeslav har precis stannat till vid butiken i en vägkorsning byn Pervomajske som ligger några kilometer från fronten strax utanför staden Donetsk. Bak i bussen sitter en mamma och en liten flicka med några kassar.

– Jag är emot kriget, och jag kommer att rösta på en kandidat som är emot kriget, säger Vjatjeslav.

Vem det är vill han inte säga, men alla jag talar med längs fronten menar då någon annan än den sittande presidenten Petro Porosjenko.

Kriget i östra Ukraina har pågått i fem år och enligt FN krävt ungefär 13 000 människors liv.

I byn Pervomajske hörs regelbundet ljudet av artilleri och granatkastare i fjärran, som skjuts från bägge sidor, men nuförtiden slår de oftare ner närmre fronten, en bit uppför vägen vid affären

– Ni ser bara ruiner här, inga jobb, det är viktigt att välja en värdig president, det säger Ludmila, en pensionär som ska rösta på en presidentkandidat, som hjälper folk, och höjer de 500 kronor hon har i pension.

Det långa kriget, som nu pågått längre än första världskriget, har drabbat byar och städer längs fronten hårt ekonomiskt. Fabriker, gruvor och jordbruk är borta och de unga sticker, de söker den framtid som kriget ockuperat.

På gatan i Pervomajske träffar vi 21-årige Serjoscha. Han utbildar sig till bilmekaniker.

– Det troliga är att vi flyttar, det finns ingen anledning att stanna här, det finns ingen framtid här, säger Serjoscha.

Han kanske ska rösta i presidentvalet på söndag, om han inte jobbar, men valet kommer inte att förändra någonting.

– Det kommer att ta tid, lång tid……………..Läs mer

Följ oss på Facebook och håll dig uppkopplad!

Facebook kommentarer

اذهب الى اعلى الصفحة

Klicka här för att återgå till huvudsidan

Dela detta:

Du kanske gillar även...

اترك رد

error: Content is protected !!
%d مدونون معجبون بهذه: