Morgonnyheter i Sverige idag 20/03/2019

Morgonnyheter i Sverige
Morgonnyheter i Sverige

Sveriges NyheterVar på väg att utföra en tredje attack
Den misstänkte terroristen bakom attentaten mot två moskéer i Christchurch i Nya Zeeland var på väg att utföra en tredje attack när han greps.

Det säger stadens polischef Mike Bush till CNN, utan att ge några ytterligare detaljer.

50 personer dödades i attacken. Omkring 30 personer som skadades i attentatet befinner sig fortfarande på sjukhus.

”Fortfarande en akut krissituation”
All infrastruktur är sönderslagen och vattnet stiger fortfarande i cyklonområdet i Moçambique. Förödelsen är enorm i kuststaden Beira efter cyklonen, rapporterar Sveriges radios korrespondent Samuel Larsson, direkt från katastrofområdet.

– Jag har hunnit se en stad i fullständigt undantagstillstånd. Det är ingenting som fungerar. Det är fortfarande ett livräddande fokus här, säger Samuel Larsson.

Sveriges Radios korrespondent Samuel Larsson befinner sig vid en skola dit många samlats för att få hjälp och mat.

– Skolan har blivit en tillflyktsort för människor som fått sina hus bortspolade eller bortblåsta. Matdistributionen har kommit igång nu, både från FN och från staten.

Hur går det att få ut hjälpinsatserna?

– Man försöker ju samordna sig men det är svårt, just nu är det bara att få in allt som möjligtvis går att distribuera.

Enligt de senaste officiella siffrorna har 350 människor hittills bekräftats döda.

– Dödstalet har stigit i dag och kommer förmodligen stiga ytterligare. Det är fortfarande områden som inte kunnat nås, säger Samuel Larsson.

Beira är Moçambiques fjärde största stad men runt en halv miljon människor. Ekots korrespondent kan rapportera att elen inte fungerar och köerna till bensinstationerna är långa.

Flera hundra kvadratkilometer land bara i Moçambique ligger under vatten, enligt sammanställningar från EU:s satellitprogram Copernicus i går. Cyklonen Idai drog fram rakt över staden när det samtidigt var högvatten.

– Hela staden är omgiven av vatten på alla sidor, säger Samuel Larsson som är på plats i katastrofområdet i Beira.

Lotta Arnesson bodde i Beira för några år sedan. I dag bor hon i Quelimane, men hennes son Emerson studerar arkitektur i Beira, och hon och hennes man har sedan i fredags inte kunnat få kontakt med honom.

– Jag är inte orolig för att det hänt honom något, men jag är orolig för att vi inte får kontakt med honom. Dessutom är jag mycket orolig för alla andra, och för det som kommer efter. För när det är inte finns vatten och ingen ström kommer det bli kolera, och det är inte bra.

Direkt från rätten: Busschaufförens egna ord om olyckan utanför Sveg
Under onsdagen är det chaufförens tur att höras om den svåra bussolyckan utanför Sveg 2017. Hittills har han inte kunnat förklara vad som gjorde att bussen gick av vägen men han nekar till brott.
Första rättegångsdagen: Åklagarens sakframställan
14 mars

Andra rättegångsdagen: Försvarsadvokatens sakframställan
18 mars

Tredje rättegångsdagen: Förhör med de drabbade efter bussolyckan
19 mars

Fjärde rättegångsdagen: Starka vittnesmål inifrån bussen
20 Mars

Femte rättegångsdagen: Förhör med den åtalade chauffören
25 mars

Sjätte rättegångsdagen: förhör med sakkunniga
26 mars

Sjunde rättegångsdagen: Reservdag
27 mars

Åttonde rättegångsdagen: Slutanföranden

Mustchefen: Ryskt hot mer än Iskanderrobotar
Ryssland fortsätter att rusta och Kinas intresse för Sveriges närområde ökar. Det konstaterar den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, i sin årsrapport.

Must räknar med att Sveriges närområde kommande åren fortsatt präglas av motsättningar mellan Ryssland och USA/Nato och ser en “möjligen ökande” polarisering.

“Det finns i dag få tecken på att aktörerna är beredda att närma sig varandra för att hantera säkerhetsutmaningar”, skriver Must.

Mustchefen Gunnar Karlson uppger att Ryssland det gångna året fortsatt med att modernisera sin vapenarsenal och stärka sin militära förmåga.

Har Ryssland förstärkt sin militära närvaro i Östersjöområdet?

– De har inte blivit fler, men de har blivit bättre. Så skulle man möjligen kunna säga, svarar Gunnar Karlson.

Han påpekar att Rysslands upprustning är en kontinuerlig, långsam process där äldre flygplan och fartyg efterhand ersätts med modernare och där mer komplexa övningar genomförs med arméförbanden.

Under det gångna året placerade Ryssland ut den nya Iskanderoboten i Kaliningrad, som har räckvidd att nå Sverige.

– Jag kan tycka att det har blivit lite svårförståelig svensk fixering vid just en enda sak, nämligen Iskanderrobotar i Kaliningrad, säger Gunnar Karlson.

Han påpekar att det finns även andra robotsystem i Kaliningrad, att Iskanderrobotar finns på många andra ställen också och att de kan flyttas runt.

– Det där är något vi följer kontinuerligt. Ryssland satsar bland annat på långräckviddiga vapen och moderniseringen och utvecklingen av Iskandersystemet är ett exempel på det.

Den första mars förra året höll den ryske presidenten Vladimir Putin ett uppmärksammat tal, där han talade om framtida vapen, till exempel en kärnkraftsdriven överljudsrobot.

Gunnar Karlson uppger att man från rysk sida gärna vill ha uppmärksamhet kring sådana utspel, men tillägger:

– Det är i många fall initiativ som ligger en bit fram i tiden innan de faktiskt kommer att materialiseras.

Ytterligare en stormakt, Kina, kan framöver öka sin aktivitet i Sveriges närområde. Som en följd av klimatförändringarna satsar Kina på nya transportförbindelser i de arktiska farlederna, något man döpt till Polar Silk Road.

– Det förkortar avstånden betydligt från Kina till marknaden i USA och Nordeuropa.

I förlängningen skulle det kunna vara förknippat med säkerhetsrisker, om Kina bestämmer sig för att sätta upp militärbaser i området.

– Vi ser på många ställen i världen en kinesisk vilja att skaffa sig baser, i Somalia och på Sri Lanka för att ta några omtalade exempel, säger Gunnar Karlson.

– Funderingar på om Kina skulle vilja ha baser i vår del av världen tror jag kommer att bli aktuella förr eller senare, även om de inte är aktuella i dag.

Ett exempel på att Kina vill kunna använda sig av militär makt över hela jordklotet är att man är i färd med att bygga hangarfartyg.

– Det är på något sätt den yttersta symbolen för viljan att flytta militär makt dit man vill.

I årsrapporten konstateras att utländska underrättelsetjänsters aktiviteter gentemot Sverige har ökat. Där ingår även Kina.

Det kan handla om att skaffa sig kunskap om svenskt försvars tekniska utveckling, operativa förmåga eller planeringen av försvaret.

Den första april träder en ny lag i kraft som skärper kraven på myndigheter och företag att skydda känslig information.

Gunnar Karlson är oroad för att myndighetscheferna inte ska satsa tillräckliga resurser.

– Även myndigheter inom försvarssektorn behöver jobba mer med sitt säkerhetsskydd, säger han.

En orsak är, enligt Karlson, att säkerhetshot från främmande makt under många år inte varit särskilt uppmärksammat.

– Alla har inte riktigt kommit ur det man brukar kalla för den strategiska timeouten.

Gunnar Karlson önskar att regeringen ställer tydligare krav på att myndigheterna redovisar vad de gör för att stärka säkerhetsskyddet.

Finländarna lyckligast i världen
För andra året i rad är Finland det land i världen där befolkningen upplever sig själv som lyckligast, enligt FN-undersökningen “World happiness report”.

Tvåa och trea på listan är Danmark respektive Norge.

Sverige hamnar på plats sju på listan, och klättrar därmed två placeringar jämfört med förra årets niondeplats.

Filip Fors, doktor i sociologi menar att det är svårt att förklara varför just finländare upplever sig som lyckast i världen. Men det finns förklaringar generellt för varför nordiska länder toppar liknande listor.

– Dels hög ekonomiskt välstånd, hög materiell levnadsstandard, men också att vi har väldigt låg korruption och hög tillit i de nordiska länderna. Och även en annan faktor som kallas individualism som är ganska hög i de nordiska länderna. Varför finländarna skulle vara lyckligare än danskarna, norrmännen och svenskarna, det har jag inte sett någon bra förklaring till, säger Filip Fors, doktor i sociologi.

TOPPEN:
1. Finland (7.769)
2. Danmark (7.600)
3. Norge (7.554)
4. Island (7.494)
5. Nederländerna(7.488)
6. Schweiz (7.480)
7. Sverige(7.343)
8. Nya Zeeland (7.307)
9. Kanada (7.278)
10. Österrike (7.246)
11. Australien (7.228)
12. Costa Rica (7.167)
13. Israel (7.139)
14. Luxemburg (7.090)
15. Storbritannien (7.054)
16. Irland (7.021)
17. Tyskland(6.985)
18. Belgien (6.923)
19. USA(6.892)
20. Tjeckien (6.852)

BOTTEN:
137. Egypten (4.166)
138. Zambia (4.107)
139. Togo (4.085)
140. Indien (4.015)
141. Liberia (3.975)
142. Komorerna(3.973)
143. Madagaskar (3.933)
144. Lesotho (3.802)
145. Burundi (3.775)
146. Zimbabwe (3.663)
147. Haiti (3.597)
148. Botswana (3.488)
149. Syrien (3.462)
150. Malawi (3.410)
151. Jemen (3.380)
152. Rwanda (3.334)
153. Tanzania (3.231)
154. Afghanistan (3.203)
155. Central Afrikanska Republiken (3.083)
156. Sydsudan (2.853)

Hur klimatvänlig är vegetarisk mat?
Att äta mindre kött kan minska klimatpåverkan i stor utsträckning. Men all vegetarisk mat är inte lika bra klimatmässigt. För att hjälpa till att välja förbereds nu en vegoguide.

Guiden lanseras i höst, av Världsnaturfonden.

Hanna Karlsson på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, jobbar just nu med det vetenskapliga underlaget.

– Om vi tittar på klimatpåverkan så har vi gjort en genomgång i arbetet med vegoguiden, av de forskningsstudier som finns. Det finns ju väldigt många nya produkter och alla är inte studerade, men det finns en del studier, säger hon.

Utbudet av alternativ till kött har ökat kraftigt i matbutikerna de senaste åren. Många är gjorda av soja, som inte kan odlas i Sverige, men trots det är klimatpåverkan från de här produkterna relativt låg, säger Hanna Karlsson. Nötfärs orsakar nästan tio gånger så stora klimatutsläpp som sojafärs.

Men kyckling är betydligt bättre än nötkött och nästan lika bra som soja.

– Kyckling är det kött som har lägst klimatpåverkan. Samtidigt har många av de sojafärser som finns på den svenska marknaden bara ungefär hälften så stor klimatpåverkan som kyckling.

När det gäller kolhydrater, så är potatis betydligt bättre än ris. Risodling leder till utsläpp av växthusgasen metan.

Och vissa skillnader finns också mellan olika grönsaker.

– Generellt kan man säga att grönsaker, rotfrukter och frukt har låg klimatpåverkan, men det finns undantag. Som flygtransporterade saker, till exempel sockerärter som har transporterats långt, säger Hanna Karlsson……………Läs mer

Följ oss på Facebook och håll dig uppkopplad!

Facebook kommentarer
اذهب الى اعلى الصفحة

Klicka här för att återgå till huvudsidan

Dela detta:

Du kanske gillar även...

اترك رد

%d مدونون معجبون بهذه: