Morgonnyheter i Sverige idag 19/03/2019

Morgonnyheter i Sverige
Morgonnyheter i Sverige

Sveriges NyheterMisstänkt fusk med snöröjningen i Stockholm
Det kan han ha förekommit fusk med plogning och halkbekämpning i Stockholm. Stockholms stad kommer nu att inleda en extern granskning av entreprenörernas entreprenörernas arbete.

Efter SVT:s rapportering om brister inom snöröjningen har Stockholm stad bestämt att att en extern revision ska granska entreprenörernas arbete.

Trafikkontoret följer upp snöröjningen genom stickprovskontroller, GPS-spår och allmänhetens tips. Sedan tidigare har det beslutats att entreprenörer som inte skött sina uppdrag riskerar viten.

Trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) säger att trafikkontoret konstaterat att entreprenörerna brustit kring halkbekämpningen och att ytterligare vite kan vara att vänta.

– Om den externa granskningen visar att det rör sig om mer systematiskt fusk kan det bli böter och man kan även häva kontrakten, säger Helldén till P4 Stockholm.

Granskningen ska ske i snabba ryck och väntas bli klar inom en vecka.

De aktuella entreprenörerna svarar i mejl till SVT att de har bra dialog med staden och är förhållandevis nöjda med hur snöröjningen fungerat.

Vattenbrist späs på av många importvaror
Vår konsumtion drar mycket mer vatten än det var och en av oss tar via kranen. Enligt organisationen WaterAid bidrar det till vattenbrist i fattiga länder.

Innan din kopp morgonkaffe blev klar, gick det år tusen gånger så mycket vatten i tidigare led för att vattna kaffeodlingar och tillverka kaffet.

En kopp kaffe kräver 140 liter vatten, enligt Water Aids rapport om vårt vattenavtryck. Med det menas den vattenförbrukning som mat och varor kräver i hela produktionskedjan.
Svenskens vattenavtryck blir då ca 3 900 liter vatten om dagen.

Ett kilo avokado kräver ca 2 000 liter vatten och sparris behöver ungefär lika mycket. Bomull och snittblommor är andra exempel på vattenkrävande varor som i många fall produceras i länder där konstbevattning tär på knappa resurser. Dit räknas exempelvis Indien Uzbekistan och Turkiet, men också rikare länder som USA och Australien.

Enligt Water Aid kommer vi få se allt mer av vattenbrist framöver.
Idag lever 844 miljoner människor utan rent vatten. Fyra miljarder bor i områden med vattenbrist. Klimatförändringar väntas bidra till att allt fler de närmaste årtiondena kommer bo i sådana områden.

Samtidigt är många länder ofta beroende av exporten av vattenkrävande produkter. Enligt Water Aid kan konsumenter tänka över vad de köper och varifrån, och företag se över vilken inverkan deras verksamhet har på vatten – och på så vid bidra till bättre vattenhushållning.

Personalen: Patienternas säkerhet hotad
Det råder stor personalbrist vid Skånes universitetssjukhus.
Det saknas tjugo narkossköterskor vilket har lett till att operationskapaciteten minskat och arbetsbelastningen ökat.

– Ledningen försöker rekrytera nya och när de gör det har de en upplärningsperiod. Det gör att vi som är kvar får jobba mer obekvämt, och det är helt okej att göra under en tidsperiod men nu ser vi inget slut på det här, säger Eva Marie Ottosson, skyddsombud för Vårdförbundet.

Vid Skånes universitetssjukhus är nu personalbristen så stor att det går ut över patientsäkerheten. Enligt Sydsvenskan saknas tjugo narkossköterskor vilket sätter ned operationskapaciteten med en femtedel.

Arbetsbelastningen har ökat för dem som är kvar, det känns uppgivet säger Eva Marie Ottosson, skyddsombud för Vårdförbundet.

Personalen varnar nu för att patienternas säkerhet kan vara hotad. Det håller inte Carolina Samuelsson, verksamhetschef på Skånes universitetssjukhus, med om.

– Jag tycker att vi på totalen lyckas med att se till att vi kan ta hand om de patienterna med störst behov. Men jag ska inte sticka under stolen med att det är ett utmanande läge, säger Carolina Samuelsson

Så manipulerade de siffrorna på Spotify
Lyssningssiffror i Spotify visar inte hur stor en artist egentligen är. Det menar forskare i den nya boken ”Spotify Teardown”.

Den nya boken ”Spotify Teardown” bygger på ett forskningsprojekt som granskat musiktjänstens algoritmer, det vill säga hur den är uppbyggd.

I ett av experimenten ville forskarna lägga upp en egen låt för att se hur lätt eller svårt det var att få upp den på tjänsten.

En doktorand plockar av från frukostbordet och passar på att spela in det hela för att sedan ladda upp klippet till Spotify via mellanhandstjänster, så kallade aggregatorer.

Pelle Snickars är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet och en av medförfattarna till den nyligen utkomna boken ”Spotify Teardown”.

– Några aggregatorer tyckte inte att det här var musik. Men när vi betalade dem var det musik. Det var ett sätt att förstå hur systemet styr och reglerar musiken när man laddat upp den till Spotify. Det blev en smärre hit, men bara på grund av våra egna bottar som lyssnade på den här låten ett par tusen gånger, säger professor Pelle Snickars.

Genom en mängd experiment har forskarna försökt kartlägga hur Spotify egentligen ser ut under det glimrande gränssnittet. Processen kallas för algoritmic auditing, alltså en slags digital granskning.

Pelle Snickars menar att deras arbete med datorprogrammerade ‘bottar’ bland annat lett fram till en särskilt viktig lärdom: att allt inte är som det ser ut att vara. Varken när det kommer till artister eller användare.

– Det är väldigt oklart om de här 160-170 miljoner lyssnare, som Spotify hävdar att de har, är maskiner eller människor. Och vad förhållandet mellan dem egentligen är, säger Pelle Snickars.

När Kulturnytt frågar hur Spotify ser på problematiken med bottar skriver de i ett mailsvar:

”Vi ser väldigt allvarligt på artificiell manipulering av streaming på vår tjänst. Spotify har flera upptäcktåtgärder på plats som övervakar konsumtionen på tjänsten för att upptäcka, undersöka och hantera sådan aktivitet”.

Företaget har inte heller uppskattat forskarnas undersökning.

Computer Sweden kunde 2017 berätta att Spotifys jurist i ett brev till Vetenskapsrådet ville att metoderna skulle ses över, något som tolkats som en påtryckning att dra in forskarnas anslag. Bland annat hänvisades till brott mot användaravtalet och att forskarna med manipulativa metoder kunnat tjäna pengar på musiken som laddats upp.

Vetenskapsrådet avskrev förfrågan och professor Pelle Snickars ser allvarligt på händelsen.

– Det är sant att vi hade brutit mot användaravtalen och i mycket marginell mån också påverkat de ekonomiska utbetalningsmekanismerna. Vi har betalat mer pengar för att få upp vår musik på Spotify och vi har aldrig tagit ut några pengar säger Pelle Snickars och fortsätter:

– Det går inte att granska algoritmisk diskriminering om man inte bryter mot användaravtal. Så här har vi ett forskningsetiskt dilemma för närvarande som jag tror att vi kommer se mer av i akademien, men även i den journalistiska kåren.

Ahmad 12, släpades efter bussen – trodde han skulle dö
Det ska vara omöjligt att bli fastklämd i Västtrafiks bussdörrar. Ändå hände det 12-årige Ahmad Rekkab som fastnade med armen och släpades efter bussen. Nu ska hans fall upp i domstol.

Det var förra året som den då 12-åriga Ahmad Rekkab var på väg av en buss i Angered. Bussdörren började stängas på honom, och han berättar att han tog sig ut men att armen klämdes fast. När bussen började rulla hade han fortfarande inte kommit loss. Han trodde att han skulle dö.

– Jag tänkte att det här är det sista du gör, berättar Ahmad för P4 Göteborg.

Hör Ahmad Rekkab berätta och hör också Daniel Högberg på bussföretaget Keolis.

Hör Ahmad och hans familj berätta hela historien här.

Rödgrönarosa partierna driver tuffaste klimatkraven
Det är bara drygt två månader kvar till EU-valet och en av de viktigaste frågorna under nästa mandatperiod blir klimatet, som alla partier säger sig vilja prioritera.

En granskning som Ekot gjort visar att det är de rödgrönarosa partierna som röstat för de mest radikala förslagen i EU-parlamentet.

Under nuvarande mandatperiod har EU-parlamentet lagstiftat om bland annat ett nytt utsläppshandelssystem som täcker närmare 45 procent av alla utsläpp i EU, om bindande mål för energisparande och förnybara bränslen fram till år 2030 och tuffare krav på koldioxidutsläpp från bilar och lastbilar.

Ekots granskning visar att de rödgröna partierna velat gå längst för att minska koldioxidutsläppen. Sverigedemokraterna utmärker sig genom att ha röstat nej till nästan samtliga skärpningar av klimatlagstiftningen.

– Vi från de progressiva grupperna har valt att ta en ledarroll för att driva på ytterligare så att vi överträffar EU:s mål till 2030. Forskarna säger att det krävs mer, säger Jytte Guteland, Socialdemokraternas representant i miljöutskottet.

Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet, Feministisk Initiativ och Miljöpartiet drev till exempel på för att snabbare minska antalet utsläppsrätter till företagen, för att skynda på minskningen av koldioxidutsläpp, vilket Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade emot. Centerpartiet och Liberalerna lade ned sina röster.

Ett annat exempel är tuffare avgaskrav på lastbilar där Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade nej. Christofer Fjellner, som sitter i miljöutskottet för Moderaterna, menar att de som driver på för tuffare krav är naiva.

– Den politik som mina svenska kollegor huvudsakligen verkar ägna sig åt, det är politik som bara fokuserar på att minska utsläppen, och inte bryr sig det minsta om hur det påverkar jobb och tillväxt. Därför kommer den heller inte att inspirera de länder som måste göra mer för att följa vårt exempel, säger han.

Sverigedemokraten Peter Lundgren menar att industrin måste få tid att ställa om, och ta fram nya tekniska lösningar. Det sker inte på en dag, säger han.

– Alla står upp i den här frågan eftersom vi har ett val snart. Vi kämpar minsann för miljön och nu var vi med och drev igenom det här förslaget. Finns det då tekniska förutsättningar för att kunna uppfylla det? Nej inte idag. Det kommer förmodligen men att då sätta en gräns för när det ska vara uppnått, det blir ett spel för galleriet.

– Det är bara ett sätt att visa att vi är jätteduktiga och röstade på rätt vis. Jag anser att man måste vara i samklang med vad som är tekniskt möjligt och ha en dialog med industrin också, säger Peter Lundgren……………..Läs mer

Följ oss på Facebook och håll dig uppkopplad!

Facebook kommentarer
اذهب الى اعلى الصفحة

Klicka här för att återgå till huvudsidan

Dela detta:

Du kanske gillar även...

اترك رد

%d مدونون معجبون بهذه: