Kvällsnyheter i Sverige idag 18/03/2019

الأخبار في السويد
الأخبار في السويد

Sveriges NyheterPresidenten: Tusentals kan ha omkommit
DIREKT

Fler än 1 000 personer kan ha dött i Moçambique efter cyklonen i helgen, enligt landets president Filipe Nyusi.

هل تستعد لرحلة أو سوف تسافر لأي مكان بالعالم .. سجل هنا لتحصل على تخفيضات بالفنادق تصل ل90 % اضغط هنا

Men det finns ingen bekräftelse på den dödssiffran. Det officiella dödstalet är fortfarande drygt 130.

Enligt Röda korset är 90 procent av infrastrukturen i staden Beira i Moçambique förstörd, och kommunikationerna med staden fungerar fortfarande mycket dåligt.

Även Zimbabwe och Malawi har drabbats av cyklonen.

Tre döda efter skottlossning i Nederländerna
Tre personer är döda och nio skadade efter att en gärningsman öppnat eld ombord på en spårvagn, uppger stadens borgmästare enligt nyhetsbyrån Reuters.

Skjutningen anmäldes i morse vid 10:45, om att en person öppnat eld på en spårvagn vid stationen 24 Oktoberplein i staden Utrecht i Nederländerna och flera ambulanshelikoptrar kallades till platsen. Dådet utreds som ett misstänkt terrorbrott.

Hotnivån i Utrecht har höjts till max efter händelsen, enligt nyhetsbyrån AP. Det gäller än så länge fram till klockan 18:00 i dag och det är första gången som hotnivån höjs till max i Nederländerna.

NCTV, landets anti-terrorenhet, menar att skjutningen har alla kännetecken från en terrorattack. De säger också att det skett skjutningar på flera håll runt om i Utrecht.

Just nu jagar polisen en skytt som uppges vara på rymmen. Man utesluter inte att det kan vara flera skyttar.

Man har nyss gått ut med en efterlysning, och fotografi på en 37-årig man som man “vill prata med” om dådet.

Polisen uppmanar folk till att inte närma sig personen.

Säkerheten kring flygplatser och andra viktiga samhällsbyggnader har höjts, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Enligt nederländska De Telegraaf har alla moskéer i regionen stängt efter skottlossningen.

Svenska ambassaden i Nederländerna uppmanar svenskar som befinner sig i Utrechtområdet att höra av sig till anhöriga.

Flera ambulanshelikoptrar och ambulanser samt räddningspersonal befinner sig på platsen och en stor avspärrning har upprättats i anslutning till en spårvagnsstation.

Den nederländska anti-terror polisen har kopplats in, uppger lokala medier.

– Flera skott har avfyrats på en spårvagn och flera personer är skadade. Vi har flera helikoptrar på plats, och ingen har gripits, säger Joost Lanshage, talesperson för polisen, rapporterar TT.

Ett vittne säger till RTV Utrecht att han sett en person ligga på marken, och att flera män sprungit därifrån.

Nederländernas premiärminister Mark Rutte säger att regeringen håller ett krismöte efter skjutningen. Han säger sig vara djupt oroad.

Tysk polis har också skärpt övervakningen mot Nederländska gränsen och söker efter den misstänkta gärningsmannen, enligt Sky News. I tyska delstaten Nordrhein-Westfalen har extra polisresurser satts in för att övervaka både bil- och järnvägar.

Mark Collins vill lämna SD
Kramforspolitikern Mark Collins ska utredas av sitt parti Sverigedemokraterna, efter att hans förslag om att bygga en moské i Kramfors. Nu vill han lämna partiet.

Det var efter att SD-politikern Mark Collins i Kramfors lagt förslaget om att bygga en moské i Kramfors kommun, som han fick reda på att partiet ämnar starta en utredning om händelsen.

Ett drag som chockat Collins.

– Nu lämnar jag partiet, jag ställer inte upp på sådana här Nürnberglagar, säger Mark Collins. Det här är helt vansinne, det är 2019 nu.

Vad händer nu rent konkret?

– Jag har precis ställt den frågan till kommunsekreteraren, hon svarar att jag sitter kvar i Kommunfullmäktige, men som politisk vilde om inget annat parti vill ha mig.

Nya strandskyddsregler ger få nybyggen
I januariuppgörelsen finns förenklade strandskyddsregler med, för att fler ska kunna bygga nära vatten. Men senast reglerna förenklades, blev få byggen resultatet.

Boverket utvärderade för några år sedan effekterna av lättnader i strandskyddsreglerna år 2009. Då fick kommunerna möjlighet inrätta så kallade LIS-områden, som står för “Landsbygdsutveckling i strandnära lägen”.

I LIS-områden får man bygga närmare stranden än de 100 meter, som annars är norm, och med det hoppades många kommuner kunna locka invånare genom att erbjuda strandnära tomter.

Men Boverkets rapport från 2015 visade att byggandet ökade mindre än väntat.

“Det står inte exploatörer i kö, bara för att det blir möjligt bygga nära stränder i vissa områden i glesbygd”, skrev Boverket.

På Länsstyrelsen i Värmland delas den bilden av Magnus Ahlstrand som samordnar plan- och bostadsfrågor:

– I vårt län har alla kommuner utom två jobbat med frågan och man lägger ner stora planeringsresurser på detta. Sedan, när vi utvärderat, visar det sig att utfallet tyvärr är ganska magert, säger Magnus Ahlstrand.

– Det har inte byggts särskilt mycket i de här utpekade LIS-områdena.

Att de värmländska kommunernas ambitioner inte gett fler hus med sjöutsikt, kan delvis ha ekonomiska orsaker, enligt Magnus Ahlstrand på länsstyrelsen:

– I ett län som Värmland har vi ett bekymmer med andrahandsvärdena på hus. Du bygger ett hus, det kostar i princip lika mycket att bygga var som helst i landet. Och samma dag det är klart, så är andrahandsvärdet, husets värde, kanske halverat jämfört med din byggkostnad.

– Tanken och tron har varit, att får man bygga i strandnära läge – det håller ju uppe andrahandsvärdet på huset, det är ju attraktivt bygga i de här lägena. Men det vi kan konstatera är att, ja det stämmer, men det raderar inte ut den här skillnaden, den är fortfarande stor, säger Magnus Ahlstrand på Länsstyrelsen i Värmland.

Syftet med strandskyddsreglerna är dels att skydda känslig miljö, dels att stränderna ska vara tillgängliga för allmänheten.

Men ytterligare förenklingar är på gång. Landsbygden behöver enklare strandskyddsregler, anser framför allt Centerpartiet, vars ledamot Kristina Yngwe är ordförande i riksdagens Miljö och Jordbruksutskott:

– Strandskyddet är en av de frågor vi drivit på från Centerpartiets sida i januariavtalet, säger Kristina Yngwe.

– Det kommer vara en högaktuell fråga under kommande år

I sommar tillsätts en utredning om hur strandskyddet kan göras om i grunden. Vad talar för att det ger fler hus på landet?

– Nej det vet vi inte. Men vi ser inget ändamål i att ha ett regelverk som stoppar upp byggnation och utveckling. Det är bättre ha ett regelverk där det faktiskt finns en möjlighet i områden där det inte finns risk för högexploatering.

– Men är det fel på de regeländringar som skett eftersom det inte lett till bebyggelse?

– Jag har inte läst rapporten från Boverket, så jag kan inte kommentera de slutsatser de drar där, svarar Kristina Yngwe.

– Men vi får titta på om det finns andra anledningar bakom att det inte bebyggs mer.

Rekordvinnaren hittad: En halv miljard till Örebroparet
Mannen som är i 65-årsåldern hade varit på minisemester och var helt ovetandes om sin och hustruns vinst på 562 miljoner kronor.

Det var i fredags som nyheten kom att en person boendes i Närke vunnit en rekordvinst.

Vid lunchtid på måndagen fick Svensk Spel kontakt med örebroaren i 65-årsåldern som lämnat in rekordvinstspelet och som fortfarande var helt ovetandes om vad som hade hänt då han varit på minisemester med sin fru.

Mannen spelade två rader för femtio kronor för att få rekordvinsten på nästan 562 miljoner kronor.

SKL lämnar förslag till digitalisering av skolan
I dag har Sveriges Kommuner och Landsting lämnat ett förslag till handlingsplan för att ge stöd till digitaliseringen av skolan.

Hur viktig är den här handlingsplanen?

Den är enormt viktig, berättar Ekot reporter Bengt Hansell. Samhället är redan digitalt på många områden. Skolan behöver dra nytta av alla hjälpmedel som finns för att öka elevernas kunskaper. Då gäller det att både tekniken finns i skolorna, att den fungerar, och att lärarna använder den på ett pedagogiskt bra sätt. Det har kommit undersökningar som visat på ett samband med att elever som använder datorer mycket i skolan får sämre kunskaper – det vill regeringen förbättra.

Hur då?

I grunden ligger den nationella strategin med fokus på skolan, att elever och personal ska ha digital kompetens och att den ska vara likvärdig. Sen har det ju blivit någon slags prestigefråga att digitalisera dem nationella proven – det är nu försenat till 2022 – mycket i handlingsplanen handlar om att vad som behöver göras för att nå det målet.

Vilka är problemen?

I väldigt många skolor ute i landet är bristerna stora. Det finns inte tillräckligt med datorer, en del fungerar bara ibland, och när dem inte startar finns inte hjälp att få förrän nästa dag.

Men sen har de flesta lärare fått bristfällig utbildning i hur datorer, plattor och mobilen kan användas som pedagogiska hjälpmedel – vilka datorprogram som är bra – inom vilka delar av vilka ämnen programmen är bra att användas till och så vidare.

För att eleverna ska kunna skriva nationella prov i datorerna måste frågor runt e-legitimationer vara lösa, enligt handlingsplanen. Så det återstår en hel del.

Vilka är förslagen i SKL:s handlingsplan för att lösa problemen?

De har 18 förslag i olika punkter – många på en lite abstrakt nivå om vem som har ansvar för vad. Men det är också konkreta förslag om att skolverket ska ge stöd till skolor. Lärare ska få kompetensutveckling, rektorer ska utbildas, bättre lärarutbildning, så det är en stor satsning på forskning. Och så – inte minst viktigt – är det ett förslag att regeringen satsar pengar på att stödja skolorna – inte minst med tekniken.

Vad beräknas det kosta?

Någon sådan beräkning finns inte med. Det står bara att det kommer att medföra stora kostnader för huvudmännen. Så nu är det bråttom för regeringen att utreda både kostnader och organisatoriska konsekvenser för skolorna……………Läs mer

Följ oss på Facebook och håll dig uppkopplad!

Facebook kommentarer

اذهب الى اعلى الصفحة

Klicka här för att återgå till huvudsidan

Dela detta:

Du kanske gillar även...

اترك رد

error: Content is protected !!
%d مدونون معجبون بهذه: