Morgonnyheter i Sverige idag 12/03/2019

Morgonnyheter i Sverige
Morgonnyheter i Sverige

Sveriges NyheterAustralien stoppar olycksflygplan 737
Efter flygkraschen i Etiopien i helgen stoppar flygmyndigheten i Australien flygningar till och från landet med den drabbade flygplansmodellen Boeing 737 Max 8.

Myndigheten meddelar att stoppet är tillfälligt i väntan på mer information .
Tidigare har Etiopien, Kina, Indonesien och Singapore stoppat , och något flygbolag stoppat flygningar med planet.

Även den sydkoreanska flygmyndigheten har bestämd sig att stoppa flygen med planet för tillfället.

Enligt trafikövervakningssajten Flight Radar står nu runt hälften av alla Boeing 737 Max 8 som levererats på marken.

Ministern: Inte möjligt att ta hem IS-barnen
Svenska myndigheter inte möjlighet att ta hem barn till IS-anhängare med svenskt medborgarskap som befinner sig i läger i Syrien, klargör inrikesminister Mikael Damberg (S) och justitieminister Morgan Johansson (S) i dag på DN Debatt.

I takt med att terrororganisationen Islamiska staten (IS) kollapsar fylls lägren dess medlemmar. I det överfulla lägret al-Hol sitter omkring 55.000 kvinnor och barn internerade under sanitärt svåra former. Av dessa barn har uppskattningsvis 30-40 svenskt medborgarskap.

Enligt Damberg, som vädrat tankar med ministrar från andra länder, är Sverige inte ensamt med problemet. Alla brottas de med samma fråga: Hur ska vi göra med barnen?

– Det är väldigt komplicerat, både säkerhetsmässigt i regionen men också rättsligt. För det är inte möjligt för svenska myndigheter att agera som vanligt i den här krigszonen, säger han i P1-morgon.

Det handlar om att först ta reda på vems barn det är, vilket medborgarskap det rör sig om och vilken anknytning personerna har till Sverige – kanske utan papper och pass – och dessutom reda ut hur familjestrukturen ser ut.

Damberg tillägger också att det inte är möjligt för svenska myndigheter att ta ett barn från dess föräldrar utan att första ha gjort en mycket grundlig utredning.

– Om det är så att barn kommer till en svensk beskickning eller ambassad i regionen så är det ett prioriterat ärende för oss att titta på vad som är möjligt att hjälpa de barnen.

Men om det är så att svenska IS-anhängare internerade i läger går med på att skicka barnen till exempelvis släktingar i Sverige, kan svenska myndigheter då tänka sig att hjälpa i den processen?

– Om vi vet att det är svenska barn – det bör man klargöra vid en svensk beskickning eller ambassad – kommer vi att prioritera ärenden som har med barn att göra, säger Damberg men tillägger att det blir en individuell prövning i varje enskilt fall.

Annat är det med de barn som redan återvänt till Sverige.

– Där vi en socialtjänstlag och då utgår jag från att de myndigheter som upptäcker detta också gör en orosanmälan så att man kan följa och ta hand om det barnet på bästa möjliga sätt.

I dag debatterar riksdagen om hur man ska hantera de personer som återvänder till Sverige efter ha stridit för eller anslutit sig till IS i Syrien.

Skolverket kritiserar flytt av asylsökande skolbarn
På tisdagsmorgonen flyttas 50 asylsökande vuxna och barn från Kaxås norr om Östersund. Flytten krockar med det nationella provet i svenska.

Det nationella provet är obligatoriskt och görs under tisdagen på skolor runt om i hela landet. Sakina som går i nionde klass flyttar för 7:e gången sedan 2015, hon oroas för hur hennes betyg kommer att påverkas.

– Jag måste studera, jag har en dröm också. Alla har en dröm att man måste studera och klara skolan, säger hon till P4 Jämtland.

Vad är din dröm?

– Att bli läkare, men jag har flyttat jättemycket så mina betyg är inte bra.

Skolverket är kritiskt mot att flytten görs samma dag som det är nationella prov. Skollagen omfattar även asylsökandes barn och de nationella proven är en viktig ingång till gymnasiestudier.

– Man skulle önskat att det fanns en samverkan om vilken dag flytten ska gå så att eleverna får den utbildning de har rätt till utifrån skollagen, säger Maria Olausson, undervisningsråd på Skolverket.

Enligt henne är det också något man trycker på i lagstiftningen.

P4 Jämtland har upprepade gånger sökt Migrationsverkets generaldirektör, Mikael Ribbenvik för en intervju. Han svarar via sin presstjänst att ingen individuell hänsyn tas till skolgång när avvecklingen sker.

Totalt flyttas 650 asylsökande personer från Jämtland till andra orter i landet i samband med Migrationsverkets stora omlokalisering.

Riksdagspartier vill se fler barn inför rätta
Trots att det varje år anmäls hundratals grova brott där barn under 15 år pekas ut som gärningsmän är det ovanligt att barn får en prövning i domstol. Det vill sex riksdagspartier ändra på.

– Vi skulle gärna se att det användes vid fler tillfällen än i dag för att gå till botten med brottslighet och ge brottsoffer upprättelse, säger Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna.

Barn under 15 år kan ställas inför rätta genom så kallad bevistalan, som innebär att domstolen reder ut vad barnet gjort, utan att döma ut något straff. Men bevistalan, som kan väckas på initiativ av socialtjänsten, används ytterst sällan.

Socialtjänsten i Jönköping lät väcka en bevistalan i höstas, efter att en 14-åring blivit misstänkt för att ha varit med och sparkat ihjäl hemlöse Gica Hortolomei Lupu i Huskvarna.

Hovrätten ska nu ta ställning till om 14-åringen gjort sig skyldig till mord. I tingsrätten blev han friad från mordmisstankarna.

Däremot blev det ingen bevistalan mot den 14-åring i Fagersta, som var med när en kvinna våldtogs och mördades i en gångtunnel i somras.

Socialtjänsten där kände inte till att möjligheten fanns.

Alla partier utanför regeringen vill nu låta åklagarna själva avgöra om en bevistalan ska väckas, istället för att ansvaret ska ligga hos socialtjänsten.

– Det är viktigt att brott utreds, dels för att hjälpa ungdomen som har begått brott, att den inte fastnar i kriminellt beteende, men också för brottsoffrets skull, säger Vänsterpartiets rättspolitiska talesperson Linda Westerlund Snecker.

Varje år anmäls hundratals grova brott där barn pekas ut som gärningsmän, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet.

Barn som begår brott kan placeras på ungdomshem eller bli inlåsta på institution. Barnen kan också bli kvar hemma, med en kontaktfamilj eller familjerådgivning, till exempel.

Men polisutredningarna, som är ett av socialtjänstens underlag, kommer inte alltid till punkt med vad som hänt, menar Liberalernas rättspolitiske talesperson Johan Pehrson.

– Man vet inte vem som gjort vad, hur någon varit drivande och så vidare, och det är väldigt viktigt för att socialtjänsten med kraft ska sätta in åtgärder.

Men unga människor blir ju ofta föremål för sociala insatser, oavsett om en domstol slår fast om de är skyldiga eller inte?

– Ja, men Liberalernas uppfattning är att det är för svagt på åtgärdssidan.

Centerpartiet tycker att bevistalan ska väckas regelmässigt när det gäller dödligt våld och grova sexualbrott, och Kristdemokraterna menar att fler domstolsprövningar skulle stärka barns rättssäkerhet.

Också Sverigedemokraterna vill se en lagändring, men vill i förlängningen att barn ska kunna straffas från 13 års ålder.

Regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet har inte tagit ställning till om lagen borde ändras eller inte.

Miljöpartiet tycker i första hand att den lag som finns borde utnyttjas bättre av socialtjänsten.

Men på Justitiedepartementet pågår ett arbete kring att se över lagen om bevistalan. Direktiv till en utredning håller på att skrivas.

– Det är angeläget att samhället reagerar när brott begås, och då tror vi att det är dags att tillsätta en utredning, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).

De drabbades av narkolepsi – sista chansen till ersättning
I år är sista chansen för den som drabbats av narkolepsi som en biverkning av Pandemrix-sprutan 2009, att ansöka om ersättning. Men fortfarande blir nya fall diagnosticerade.

En orsak till att nya fall dyker upp är att diagnosen inte alltid blir rätt från början, säger Ann-Marie Landtblom professor i neurologi vid Uppsala universitet.

– Det är viktigt att förstå att diagnosen ibland kan vara väldigt svår. Vi har sett patienter som insjuknade efter vaccinationen men som har fått andra, felaktigt ställda diagnoser. De senaste åren har jag haft åtta patienter som insjuknade 2009-2010, men som först nu fått sin rätta diagnos och behandling, säger hon.

Det kan handla om patienter som haft en mildare start av sjukdomen, och som därför först har fått diagnoser som till exempel blodbrist eller utmattningssyndrom, säger Ann-Marie Landtblom. Hon menar att kunskapen kring narkolepsi inte alltid är så stark inom alla delar av sjukvården.

– Det är inte alls sällsynt med mycket lång fördröjning av diagnosen. Så jag anser att man borde överväga att förlänga det här fönstret för bedömning, säger hon.

Men på läkemedelsförsäkringen, dit man vänder sig för att söka ersättning om man anser sig ha blivit skadad av ett läkemedel, har man inga sådana planer. Det berättar Anders Hultman, skadechef och vice vd på läkemedelsförsäkringen.

– Vad gäller alla skador inom läkemedelsföräkringen, inte bara narkolepsi, går gränsen vid tio år. Vi tycker att det är en tillräckligt lång tid för att anmäla läkemedelsskador, säger han.

Men finns det ingen tanke att vidga det fönstret nu när det kommit fram att patienter fortfarande diagnosticeras?

– Nej. Det finns även andra hälsotillstånd som man skulle kunna upptäcka efter tio år, och som också skulle kunna råka ut för det här. Vi gör ingen särskild lösning för narkolepsi, nej.

EU:s sista bud inför omröstningen
Sent på måndagskvällen presenterade Storbritanniens premiärminister Theresa May och EU-Kommissionens ordförande Jean Claude Juncker en uppgörelse om det brittiska utträdet från EU.
I kväll ska det brittiska parlamentet för andra gången rösta om utträdesavtalet ur EU.

Theresa May hoppas att måndagens möte ska räcka för att övertyga EU-skeptikerna i parlamentet när de i kväll för andra gången röstar om utträdesavtalet. Men Simon Richardson från Oxford, tror inte att Brexit-frågan kommer att lösas ikväll.

– Det är en fullständig mardröm, avtalet kommer inte gå igenom och parlamentet kommer aldrig att acceptera att vi lämnar EU utan ett avtal. Det här kommer bara att fortsätta och fortsätta, säger Simon Richardson.

Efter den snabba visiten till Strasbourg i går kväll, hävdar Theresa May att hon nu fått de juridiskt bindande försäkringar som EU-skeptikerna i framförallt hennes eget parti krävt. Det handlar om den reservlösning i Brexit-avtalet som garanterar att gränsen mellan Nordirland och Republiken Irland förblir öppen även om EU och Storbritannien inte skulle komma överens om ett framtida handelsavtal.

Kritikerna har menat att som avtalet är skrivet skulle EU i princip kunna tvinga kvar Storbritannien i unionen. Det var huvudorsaken till att avtalet röstades ned med rekordmajoritet för två månader sedan. Med ett tillägg till ursprungsavtalet ska den risken vara undanröjd enligt May.

Men frågan är om ändringarna är tillräckliga för att övertyga EU-skeptikerna i hennes eget parti och det lilla nordirländska stödpartiet DUP som hittills varit stor motståndare mot Brexit-avtalet.

Under tisdagsmorgonen kommer de tillsammans med regeringens högste jurist, Geoffrey Cox att lämna sina bedömningar över hur juridiskt bindande det nya avtalet är. EU-kommissionens ordförande var tydlig med att det här var den sista möjligheten till förändringar av Brexit-avtalet.

Om avtalet röstas igenom ikväll är planen att Storbritannien lämnar EU den 29 mars även om det bli en kortare förlängning för att all lagstiftning ska hinnas med. Om avtalet än en gång faller, följer flera omröstningar i veckan om hur man ska gå vidare i Brexit-processen…………….Läs mer

Följ oss på Facebook och håll dig uppkopplad!

Facebook kommentarer

Klicka här för att återgå till huvudsidan

Dela detta:

Du kanske gillar även...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.